Almost Crimes (Radio Kills)

En tv-serie blir ju faktiskt bara bättre med ett riktigt bra intro. Titta bara på Weeds och dess olika versioner av 'Little Boxes', eller det klassiska Arkiv X-introt. Men det absolut bästa introt är ju faktiskt till min nya favoritserie Rescue Me. Kanske är super-indie-rock-dängan av Von Bondies som gör det, men jag har plöjt säsong 1 till 3 på bara några dagar och jag har fortfarande gåshud när introt börjar.

Sen finns det ju andra intron att kommentera på, ett intro jag aldrig tyckt om är faktiskt (tro det eller ej), introt till Dexter. Förstår inte grejen med det, eller, jag förstår grejen men det är så otroligt töntig och så ser han ju så fjantig ut i slutet. Nej, usch, bättre intro tack!

Mail från Luger. Ser ordet "Skottland" och hjärtat börjar slå lite snabbare, aningen växer sig till en förväntan.
Och.. Såklart, 4:e november, Mogwai, Cirkus. Ses där.
UPDATE: Nu har jag köpt biljett. Vem följer med?

Har sett de två första säsongerna av ytterligt superba It's Always Sunny In Philadelphia och det blir bara roligare och roligare. Från avsnittet då Dennis och Dee börjar röka crack för att kunna få soc-pengar, till avsnittet där den här lilla diskussionen nedan kommer ifrån, där hela gänget ställer upp i ett lokalval.

- I think you might be dyslexic.
- Read the script once.
- Okay, you want me to read the script?
- Yes.
- All right.
- And... action
- I'll read the words you wrote. "Hello, fellow American. This you should vote me. I leave power good. Thank you. Thank you. If you vote me, I'm hot..." What?! "Taxes, they'll be lower... son. The democratic vote for me is right thing to do, Philadelphia, so do."

Det bästa är att när jag letade upp det här citatet fick jag reda på att Dennis (Glenn Howerton) faktiskt improviserade hela texten.

Såg The Happening häromdagen och slogs av ett par saker. Framförallt över vilken otroligt dålig skådespelare Mark Wahlberg faktiskt är. Okej, han var helt okej i The Departed, men det är samtidigt svårt att vara dålig när man har Martin Scorsese bakom kameran, vilket förde mig till hur tragiskt det är att M. Night Shyamalan faktiskt är riktigt kass på att ta en bra idé och ett bra manus och faktiskt göra det till en bra film. Fick samma känsla efter att jag sett The Village, känslan av att: "gud, det här hade kunnat göras så mycket bättre". Den stora behållningen i The Happening var ju ändå Zooey Deschanel som jag ett tag nu har hävdat faktiskt kan vara världens vackraste människa. Hennes lilla gästspel i allas våran favorit, Weeds, fick mitt hjärta att hoppa över en hel del slag. Och det är rätt duktigt gjort. Och sen att hon har en duo med M. Ward gör det hela ännu mer underbart.

Alltså, nu förminskar jag ju chanserna att någon kommer att titta på videon här nedanför men det gör ingenting.
Det spritter i min kropp av förväntan över hur den här skivan kommer låta för som jag läste på en blogg "can music get any better than this?"

Jag lägger upp den här videon även fast jag i bakhuvudet vet att den enda som kommer lägga ner de sju minuterna det tar att titta på den här videon, som nästan får mig att gråta för att det är en sån stor känsla som ger en en käftsmäll, är min favorit-Månsson. Det är fortfarande inte illa pinkat. Mitt tips: ta en paus ifrån det du tittar på/lyssnar på/läser och starta den här videon och ge den din uppmärksamhet. Det förtjänar den.

Ett bevis för att det inte bara är människor som har semester under sommarmånaderna, tydligen journalistisk integritet också.

En ny Mogwai-skiva kan ju aldrig slå fel?
'The Sun Smells Too Loud' bådar dessutom otroligt gott.

Nu känner jag att det är dags för mig att ta bladet från munnen och lägga någon slags kommentar till politiseringen av den allmänna debatten i det här landet med FRA-frågor hit och dit.

Den delen av diskussionen som jag fastnat för är när själva omröstningen skulle ske och folkvalda politiker vek sig hit och dit för att undvika att bli träffad av partipiskan. Problematiken uppstår när folk inte kan se varför detta sker. Jag kan ge en enkel förklaring.

I och med att klassgränserna suddas ut (i alla fall utåt sett, inåt sett växer klyftorna bara) så sker en naturlig utstakning, människor går ifrån den traditionella medelklassen och sugs upp i någonting annat. Vad jag syftar på är att vi har en ny klass i Sverige. Politikerna. De har makten och resurerna att stå ovanför det mesta. Idén med en representativ demokrati hör man ju vad den baseras på bara på namnet. Representativ demokrati. Det vill säga; du representerar dina väljare.

Men när till exempel LO-medlemmar röstar på allt från Socialdemokraterna till Kristdemokraterna, får de verkligen någon som representerar dem, inte bara deras idéer utan även deras livssituation?
Knappast! Därför är det inte speciellt svårt att rösta precis som alla andra. Nej, om du sitter på en position där du ska representera barnskötare, fritidsledare, sjuksköterskor och flera andra underbetalda arbetare, varför jobba stenhårt för att ändra deras villkor när du drar in 50.000 i månaden?

Jag menar: Staten har ju redan avlyssnat oss i flera år, nu ska vi bara göra det lagligt.